Jag har bytt upp mig och flyttat! Ni hittar mig här:
LinneaSofiaaa.blogg.se
måndag 14 september 2009
söndag 13 september 2009
Söndag
Hallå vad händer? Helgen går för fort. Alldeles för fort. Jag orkar inte vänta hela fem dagar tills nästa gång det helg. Men just det! nu blev jag lite glad igen....jag är ledig på onsdag!!! Så skönt. Och Johan är också hel ledig då. Mums, en hel dag att bara mysa på. ( typ som vi inte myser tillräckligt, tycker ni ) Är man kär så är man.
Jag ringde till han nyss, han måste lära sig att svara gulligare i telefonen.
(Jag) - Heeej!
(Han) - mm....
(Jag) - Oj, vad sur du låter! (endå gullig ton på rösten)
(Han) - Neee..(skrattar, typ som säg det du vill så jag kan få lägga på)
haha, ja får ta ett snack med honom senare ;) Snart ska jag och hans mamma gå ner för att se dom slå Lindome stort! Själv har jag gått och blivit en riktig fotbolls fru, sitter på läktaren och hejjar och verkligen försöker förstå mig på varför de gör som de gör. Ser varenda fotbollsmatch på tv:n och vet allas plasering i tabellen. Heja Lelli!
fredag 11 september 2009
Friday I'm in love
Bjuder på några bilder från Riga resan med min underbara sis och mor <3Idag saknar jag sommaren och min Johan något enormt. Hur kan man sakna någon som man kommer få träffa om några timmar igen. Det låter ju löjligt, men jag tror det kallas kärlek.
torsdag 10 september 2009
En dag på akuten
Hallå. Imorse vaknade jag och hade som jag brukar ont i magen. Men jag kände att det var värre än det brukar vara och jag kunde knappt stå upp. Då jag ringde mamma så hon kom in till stan och skjutsa mig till akuten. Vi var där straxt efter klockan nio och hemma halv tre. Vilken service. såklart hittar de inget fel på mig. Det kan vara magkatarr och att jag äter för oregelbundet. Men jag ska få komma tillbaka snart och göra ett ulrtaljud så får de se om det är något.
Nu känner jag mig lite små mör i benen. Skönt! Tog mig nämligen en välbehövlig powerwalk nyss. Svetten riktigt rann i pannan när jag kom hem. Så nu sitter jag nyduschad och väntar på att mitt hjärta ska komma hem från träningen så ska vi mysa och se på Idol :)
Ta hand om er! /L.
onsdag 9 september 2009
Kopierat från Blondinbella, jag tror faktiskt att blondinen har en vettig hjärna!
"Vet ni? Jag har aldrig tyckt om mig själv så mycket som jag gör just nu. Ändå har jag aldrig heller vägt så mycket som jag gör nu, eller haft så många jeans som jag inte längre får på mig. Dessutom har jag just upptäckt några gropar på låren men det gör verkligen inget. Lycka mäts inte på vågen. Eller omkresten kring låret.
När jag var liten så kände jag mig rätt ful, som tolvåring kommer jag ihåg att jag bestämde mig för att “eftersom jag aldrig kan bli den vackraste tjejen i klassen så ska jag definitivt bli den smartaste på hela skolan” Jag trodde att jag en superplatt mage, slät hy och lår lika smala om smalbenen var nödvändigt för att få en pojkvän, bli populär .. Eller ens acceptera mig själv. Idag när jag ser mig själv som en framgångsrik, ball ung tjej så fattar jag att det inte alls har med saken att göra. Att känna sig vacker har ingenting att göra med vikten, hur hyn ser ut eller hur tjockt håret är. Hur du känner dig sitter i ditt huvud, den nivå av självkänsla du har. Jag har en bra självkänsla och förstår mitt egna värde, helheten av mig som person och då kan inte lite fett på magen som hänger över jeansen påverka speciellt mycket. Eller gropar i låren. Vad gör det?
Man har två val, antingen så väljer man ett liv där vikten är allt. Där vardagarna består av följa olika dieter och tänka på vad man äter och få ångest för allt som sväljs. Du väljer ett liv som får dig deprimerad och skapar en ond cirkel eftersom självkänslan blir sämre längs vägen och då spelar det ingen roll hur lite du äter och går ner i vikt. Hur smal du än blir så kommer du ändå inte tycka om dig själv - Du kommer ju aldrig att sluta leta fel eftersom självkänslan är så låg och du vet inte längre ditt värde.
Eller så väljer du det val som jag har valt. Ett löfte till mig själv att sträva efter att må bra. Visst jag är inte size 0 smal men jag är lycklig och jag går inte på några konstiga dieter där jag bara får dricka chailatte, skippa bröd eller äta morötter i flera veckor. Jag slipper ångest kring mat och kan njuta av allt istället och äta för själens skull ibland också. All min energi och kraft som finns inom mig har jag möjlighet att endast lägga på mig och min framgång och karriär. Sedan att hyn är rödprickig och att jeansen inte går att stänga ibland, vad rör det mig? Då är det ju jeansen som är för små, det har ju inget med mig att göra. Vad finns klädbutiker och olika storlekar till för?
Vi människor är alldeles för duktiga på att sätta upp onödiga hinder för oss själva. Skippa orden “OM” när du tänker. Det finns inget som heter att “livet vore bättre OM ..” Man blir inte mer framgångsrik eller älskad för att låren är smala eller magen är platt. Och du kommer inte att gilla dig själv mer då, vi människor är mer komplicerade än så, jag lovar. Ställ dig framför spegeln och tänk på hur häftig din kropp är istället och att du är glad över att den är frisk. Det gör jag, varje dag. Min kropp är fantastisk!"
"Vet ni? Jag har aldrig tyckt om mig själv så mycket som jag gör just nu. Ändå har jag aldrig heller vägt så mycket som jag gör nu, eller haft så många jeans som jag inte längre får på mig. Dessutom har jag just upptäckt några gropar på låren men det gör verkligen inget. Lycka mäts inte på vågen. Eller omkresten kring låret.
När jag var liten så kände jag mig rätt ful, som tolvåring kommer jag ihåg att jag bestämde mig för att “eftersom jag aldrig kan bli den vackraste tjejen i klassen så ska jag definitivt bli den smartaste på hela skolan” Jag trodde att jag en superplatt mage, slät hy och lår lika smala om smalbenen var nödvändigt för att få en pojkvän, bli populär .. Eller ens acceptera mig själv. Idag när jag ser mig själv som en framgångsrik, ball ung tjej så fattar jag att det inte alls har med saken att göra. Att känna sig vacker har ingenting att göra med vikten, hur hyn ser ut eller hur tjockt håret är. Hur du känner dig sitter i ditt huvud, den nivå av självkänsla du har. Jag har en bra självkänsla och förstår mitt egna värde, helheten av mig som person och då kan inte lite fett på magen som hänger över jeansen påverka speciellt mycket. Eller gropar i låren. Vad gör det?
Man har två val, antingen så väljer man ett liv där vikten är allt. Där vardagarna består av följa olika dieter och tänka på vad man äter och få ångest för allt som sväljs. Du väljer ett liv som får dig deprimerad och skapar en ond cirkel eftersom självkänslan blir sämre längs vägen och då spelar det ingen roll hur lite du äter och går ner i vikt. Hur smal du än blir så kommer du ändå inte tycka om dig själv - Du kommer ju aldrig att sluta leta fel eftersom självkänslan är så låg och du vet inte längre ditt värde.
Eller så väljer du det val som jag har valt. Ett löfte till mig själv att sträva efter att må bra. Visst jag är inte size 0 smal men jag är lycklig och jag går inte på några konstiga dieter där jag bara får dricka chailatte, skippa bröd eller äta morötter i flera veckor. Jag slipper ångest kring mat och kan njuta av allt istället och äta för själens skull ibland också. All min energi och kraft som finns inom mig har jag möjlighet att endast lägga på mig och min framgång och karriär. Sedan att hyn är rödprickig och att jeansen inte går att stänga ibland, vad rör det mig? Då är det ju jeansen som är för små, det har ju inget med mig att göra. Vad finns klädbutiker och olika storlekar till för?
Vi människor är alldeles för duktiga på att sätta upp onödiga hinder för oss själva. Skippa orden “OM” när du tänker. Det finns inget som heter att “livet vore bättre OM ..” Man blir inte mer framgångsrik eller älskad för att låren är smala eller magen är platt. Och du kommer inte att gilla dig själv mer då, vi människor är mer komplicerade än så, jag lovar. Ställ dig framför spegeln och tänk på hur häftig din kropp är istället och att du är glad över att den är frisk. Det gör jag, varje dag. Min kropp är fantastisk!"
tisdag 8 september 2009
Tisdag
En gammal bild på Lisa och mig när vi hade 80-tals tema i ettan! hahaHallå där. Sitter i datasalen och försöker skriva på mitt och Lisas projektarbete. Det går faktiskt väldigt bra. Vi håller på att skriva en bok om att leva med anorexi och ångest. Hittills har vi fått ihop ca 40 boksidor. Nöjda!
Snart är den här dagen slut och jag ska bege mig till bussen och fara hem till min fina Johan. Har längtat efter honom. Vi sågs ju knappt igår och imorse hann vi bara pussa varandra hej då innan jag var tvungen att kila. Fast jag tycker det är dåligt att deras tränare tvingar dom att träna idag, dagen efter match. Jag vill ju mysa hela kvällen med han! Aja han hinner iaf hem till Idol! Tjiho. Älskar de första avsnitten när man får se alla gör bort sig ;)
Hörs /L.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
